Om vårdfackets strejk
Så var den då över, äntligen, denna segdragna, stillsamma, snudd på ihjältigna vårdstrejk. Och vad besvikna vi blev, så lite konkret mer i plånboken! Vi får väl hoppas att det är som hon säger, Margareta Öberg, att det här avtalet har stor potential (precis som det förra då, i och för sig).
Tänkte på att det måste handla om synen på vårt arbete, inte minst vår egen syn då förstås. Häromdagen blev jag ombedd av en läkare att hjälpa en patient att ordna cigaretter! Fundera på det en stund, vad betyder det?
För det första är det inte bra för hälsan (vilket jag anser att mina arbetshandlingar bör vara). För det andra så har det inte med mina arbetsuppgifter att göra. För det tredje kunde väl den förbannade läkaren själv ordna cigaretter om det var så viktigt.
Nu sa jag ju att jag inte vill hjälpa till med det där, och jag hoppas att jag inte är ensam om att reagera så. Men dessvärre vet jag att det finns alltför många som okritiskt utför läkarens order och det är där vi har problem. Hur kan man bli respekterad om man inte vet vad man bör göra under sin arbetstid? Är man verkligen värd mer i lön om man låter sig hunsas så?
Nej!
(Vill nu nyansera det ovan sagda något, det är förstås långt ifrån alltid så här, och dessutom är vi underbetalda som kollektiv, det är orättvist. Men vad jag vill är att vi slutar tycka synd om oss själva. Vi kan när som helst säga upp oss istället för att sitta och klaga!)
Rigmor
Tänkte på att det måste handla om synen på vårt arbete, inte minst vår egen syn då förstås. Häromdagen blev jag ombedd av en läkare att hjälpa en patient att ordna cigaretter! Fundera på det en stund, vad betyder det?
För det första är det inte bra för hälsan (vilket jag anser att mina arbetshandlingar bör vara). För det andra så har det inte med mina arbetsuppgifter att göra. För det tredje kunde väl den förbannade läkaren själv ordna cigaretter om det var så viktigt.
Nu sa jag ju att jag inte vill hjälpa till med det där, och jag hoppas att jag inte är ensam om att reagera så. Men dessvärre vet jag att det finns alltför många som okritiskt utför läkarens order och det är där vi har problem. Hur kan man bli respekterad om man inte vet vad man bör göra under sin arbetstid? Är man verkligen värd mer i lön om man låter sig hunsas så?
Nej!
(Vill nu nyansera det ovan sagda något, det är förstås långt ifrån alltid så här, och dessutom är vi underbetalda som kollektiv, det är orättvist. Men vad jag vill är att vi slutar tycka synd om oss själva. Vi kan när som helst säga upp oss istället för att sitta och klaga!)
Rigmor
Kommentarer
Trackback
